LCC

Energieffektivitet

Inom kommuner, landsting, industri och övriga fastighetsägare upphandlas årligen luftbehandlingsaggregat och övrig energi- samt effektkrävande utrustning för stora belopp. Flertalet av utrustningen har i många fall lång gångtid och förbrukar mycket energi.

Pris eller Kostnad

Vid upphandling har man hittills allt för ofta fokuserat sig på anskaffningspriset vid val av utrustning och leverantör. Även leveranstider, totalkvalitet, miljö samt eftermarknad har ingått i bedömningen. Mer sällan har energieffektiviteten kommit in i bilden, dvs. hur effektivt energin och då oftast el utnyttjas. Denna har dock ofta stor betydelse och då särskilt när det gäller utrustning med långa drifttider i kombination med lång brukstid och/eller livslängd, t ex Luftbehandlingsaggregat, belysning samt kylmaskiner. Denna typen av utrustning lever ju dessutom ofta kvar även efter verksamhetsförändringar.

Inom t ex en kommun, ett företag eller någon annan typ av organisation är det ibland olika konton som ansvarar för upphandling och installation respektive drift och underhåll av maskiner och utrustning t ex Luftbehandlingsaggregat. De har i regel olika budgets, vilket ofta kan försvåra en samsyn på dessa frågor. I många fall kan byggherre / beställare tillhöra en annan resultatenhet än brukaren av lokaler och utrustning. Detta kan leda till att utrustning anskaffas som är billig i inköp men dyr i drift och underhåll. Detta leder i sin tur till högre livscykelkostnad (LCC), dvs till högre sammanlagd kostnad sett över utrustningens totala livslängd eller brukstid.

Man ställs ofta inför valet mellan lågt investeringspris eller låga årliga energi- och miljöbelastningskostnader. Begreppet livscykelkostnad har därför börjat användas mer och mer. I upphandlingsskedet har livscykelkostnaden dock hittills tyvärr inte fått någon mer framträdande roll.

Med en annan metodik för upphandling, där begrepp såsom helhetssyn, långsiktighet och livscykelkostnad är av avgörande betydelse, kan bättre prioritering av långsiktigt lönsamma insatser på energi- och miljöområdet göras.

Hjälpmedel för bedömning av livscykelkostnaden har succesivt utvecklats under de senaste 10 åren. Nu finns ett lättanvänt verktyg för energieffektiv upphandling framme – Kalkylera med LCCenergi, där även livscykelenergikostnaden (LCC) kommer in i bedömningen av olika investeringar. Kalkylera med LCCenergi har detaljerade anvisningar för energieffektiv upphandling. Det är en vidareutveckling av ENEU 94 och har liksom denna utvecklats på uppdrag av Teknikföretagen och Energimyndigheten. För mer information se även www.industrilitteratur.se. För luftbrhandlingsaggregat har föreningen Svensk Ventilation utarbetat detaljerade anvisningar, V-skrift 2003:1 för indata. Se www.svenskventilation.se
Upp

Kalkylera med LCCenergi

• Som ett komplement till men ej ersättning för etablerade upphandlingsdokument såsom AB04 och ABT94
  
  
• Vid planering, projektering och upphandling av såväl byggnadsanknuten utrustning som produktionsutrustning
  
  
• För rättvis jämförelse mellan olika investeringsalternativ
  
  
• Som underlag för beräkning av prestationsbonus eller –viten vid slutbesiktning eller provdrift
  

• Luftbehandlingsaggregat
  
  
• Kylanläggningar
  
  
• Pumpsystem
  
  
• Belysning
  
  
• Krafttransformatorer
  mm
  
  

• Klimatskärm
  
  
• Inomhusklimat
  
  
• Kontorsutrustning

Livscykelenergikostnad

Metoden bygger på en sammanvägning av i huvudsak anbudssumman och livscykelenergikostnaden samt användning av denna sammanvägda kostnad vid värdering av inkomna anbud sk värderingssumma.

Med anbudssumma avses oftast investeringskostnaden. De årliga energi- och effekt-kostnaderna under aktuell livslängd eller brukstid omräknas till ett nuvärde. Energikostnaderna utgörs oftast av kostnaderna för el eller värme. På motsvarande sätt beräknas de framtida underhållskostnaderna och i de fall dessa är av intresse eller möjliga att kalkylera, även miljökostnaderna. Även ett ev restvärde kan tas med i beräkningen.

Den totala livscykelkostnaden kan skrivas som:

LCC_Total = Investering + S Energikostnad + S Underhållskostnad + S Miljökostnad

Eller kortare

LCC_Total = I + LCC_Energi + LCC_Underhåll + LCC_Miljö

Värderingssumma
I ENEU har den sammanvägda kostnaden för investering och energi givits benämningen värderingssumma. Den skrivs såsom:

Värderingssumma = Anbudssumma + a x Livscykelenergikostnad

Där a är en viktningsfaktor med vilket beställaren kan vikta betydelsen av livscykelenergikostnaden. Dock sätts a oftast lika med 1. Denna faktor fastlägges naturligtvis redan innan anbudsförfrågan skickas ut och skall sedan ligga fast.
Upp

Energikostnad

För att förenkla entreprenörens eller leverantörens beräkningar föreläggs denna de ekonomiska villkor beställaren ställer för beräkning av livscykelenergikostnaden i form av ett s k specifikt nuvärde för en årligen förbrukad kWh denna skrivs ( P0 )

Denna faktor inkluderar:

Dagens energipris

Förväntad real årlig energiprisökning under brukstiden

Real kalkylränta

Brukstid ( Kalkylperiod )

I använda energipriser skall inverkan av fasta avgifter, effektavgifter, straffavgifter för reaktivt effektuttag mm i görligaste mån vägas in. Motsvarande gäller även för andra energislag än el samt för andra medier. Det specifika nuvärdet för t ex en årligen förbrukad liter vatten beräknas helt analogt.

Med den beräkningsmetod som utnyttjas i Kalkylera med LCCenergi slipper beställaren alla diskussioner om olika bedömningar av framtida energipriser.

Upp

Arbetsmetodik

Beställaren bestämmer själv omfattningen av Livscykelkostnadsberäkningen,
dvs vilka komponenter och system som skall analyseras. Detta beslut tas innan anbudsförfrågan skickas ut och påverkar därmed också det material som ingår i detta utskick.

Beräkningsblanketterna skickas ut med förfrågan och innehåller all information som anbudsgivaren behöver. Dessa kompletteras med anvisningar i form av tekniska beskrivningar o dyl innehållande övriga krav på aktuella komponenter och system baserade på koder kopplade till AMA eller likvärdiga regelverk. I administrativa föreskrifter eller motsvarande anbudsunderlag anger beställaren mer ingående hur livscykelenergikostnaden skall behandlas samt principer för garantier, prestationsbonus eller –viten.

Beräkningen görs lämpligen entreprenadvis. Härigenom förenklas ansvarsfördelningen vid eventuellt konstaterade avvikelser i livscykelenergikostnad mellan anbud och besiktning alternativt provdrift.

Anbudsgivarens egna beräkningar av livscykelenergikostnaden för efterfrågade komponenter och system bilägges det normala anbudet, dvs. anbudssumman.

Beställaren använder sedan värderingssumman vid den slutgiltiga värderingen av inkomna anbud ur ekonomisk synvinkel.

Vid det slutliga valet av entreprenör eller leverantör tas självklart även övriga faktorer med i bilden, dvs. leveranstid, servicegrad, underhållskostnad etc.

Härigenom erhålles en anbudsvärdering baserad på mer långsiktighet än vad fallet ofta är annars.

Upp

Prestationsbonus/viten

Då anläggningen installerats sker slutbesiktning eller provdrift. Då kan det konstateras om anläggningen uppfyller avtalad energieffektivitet. Detta ställer krav på att anläggningen redan från början utformas med tanke på att erforderliga mätningar kan ske med tillräcklig god noggrannhet.

Prestationsbonus respektive –viten beräknas på följande sätt:

Om på mätningar baserad livscykelenergikostnad är mindre än avtalad

Bonus = { (LCC_E^A – LCC_E^K) / LCC_E^A – 0.1} x a x LCC_E^A

Om på mätningar baserad livscykelenergikostnad är större än avtalad

Vite = { (LCC_E^K – LCC_E^A) / LCC_E^A – 0.1} x a x LCC_E^A

Där

LCC_E^A = Kontrakterad livscykelenergikostnad

LCC_E^K = Genom kontrollmätning beräknad livscykelenergikostnad

a = Viktningsfaktor given av beställaren. Normalt lika med 1

För såväl prestationsbonus som –vite räknas en toleransmarginal på 10 %, vilket avspeglas i formlerna ovan genom siffran 0.1. Denna toleransmarginal innebär att livscykelenergikostnaden får avvika med 10 % innan vare sig vite eller bonus skall utgå. Denna tolerans väljs av beställaren.

Upp

Formler/symboler för LCC

Beställaren / Konsult skall uppge vilka värden som skall användas i beräkningen gällande:

epev = Dagens energipris för eftervärme [ x öre/kWh ]

epel = Dagens energipris för elenergi [ x öre/kWh ]

epö = Förväntad årlig real energiprisökning under brukstid [ x %]

rk = Real kalkylränta [ x %]

n = Brukstid [ 20 år ]*

Nu = Nusummefaktor 11.47**

poev = Specifikt nuvärde eftervärme [ öre/kWh ]

poel = Specifikt nuvärde elenergi [ öre/kWh ]

* [Normal beräknings grundande uppgift är enligt byggnadsstyrelsens rekommendationer nr 6006. Årskostnadsberäkningar 1991-12]

** [Beräknas med hjälp av konventionell tabell över nusummefaktorn. För att ta hänsyn till den reala energiprisökningen går man dock in med skillnaden mellan den reala kalkylräntan [rk] och reala energiprisökningen [epö]. Felet man då gör är i normalfallet litet enligt VVS Special 1:1980 lönsamhetskalkyler.]