Varför beräkna LCC – livscykelkostnad?

När LED-lamporna tågade in på marknaden för 75 kronor styck var det många som undrade varför de skulle byta ut sina glödlampor, som bara kostade 10 kronor. Varför har då LED-lampan idag helt tagit över och glödlampan blivit förbjuden att tillverka?

Energieffektivisering

Glödlampan kostade visserligen 10 kronor men den hade en kort brinntid på 1000 timmar och krävde mycket energi. LED-lampan, å andra sidan, kunde lysa i 15 000 timmar och använde en bråkdel av energin. Räknat på 15000 timmar blev den totala kostnaden för 15 glödlampor över 800 kr medan en enda LED-lampa under samma period kostade 150 kr. Valet blev rätt självklart, eller hur? Samma tankesätt är dock inte alltid givet när det gäller inköp av betydligt större produkter, som använder avsevärt mycket mer energi.

Med hänsyn till totala kostnader och miljöpåverkan

Varje dag upphandlas mängder av energianvändande produkter av bland annat kommuner, landsting och företag. Historiskt sett har fokus vid upphandlingarna legat på att få en så låg inköpskostnad som möjligt i tro om att detta innebär den bästa investeringen. Med tiden har tankesättet skiftat och det blir allt vanligare att se till produktens hela livscykelkostnad (LCC) vid beslutet om vilken produkt som ska köpas in.

Ett LCC-baserat beslut är smartare än ett val där lägst inköpskostnad prioriteras, både med tanke på ekonomi och miljöpåverkan. En produkt som använder energi, exempelvis ett ventilationsaggregat, kostar pengar att driva. Och det har en lång livslängd, oftast mer än 20 år. Ett aggregat som använder mindre energi kommer ge en betydligt lägre total driftskostnad. Detta är del av modellen som används för att räkna ut en produkts livscykelkostnad.

Utöver driftskostnad tas även hänsyn till kostnader för service, underhåll, reservdelar, miljöpåverkan och till och med produktens avveckling. Dessa kostnader kan stå för så mycket som 90 % av livstidskostnaden. Ytterligare en bonuseffekt av att köpa en mer energieffektiv produkt är att det ökar fastighetsvärdet.

Isbergsprincipen gör det enkelt att förstå en produkts livscykelkostnad. Inköpet står ibland för så lite som 10 % av produktens totala kostnad, medan resten utgörs av bland annat drift och underhåll.

Så gör du en LCC-beräkning för ett ventilationsaggregat

Det finns olika modeller för att räkna ut en produkts livscykelkostnad beroende på vilken produkt eller bransch det handlar om. När det gäller ventilationsaggregat används modellen LCC_E där vi räknar på investering och energikostnad.

LCC =
Investering + Total energikostnad

I exemplet nedan ser du hur ett ventilationsaggregat med en högre införskaffningskostnad ändå kan bli det kostnadseffektivaste alternativet, sett över en användningstid på 20 år. Utöver detta kan Ventilationsaggregat 1 ha en lägre underhålls- och miljökostnad, vilket ytterligare stärker LCC-kalkylen.

	Ventilationsaggregat 1	Ventilationsaggregat 2
Investering	190 000 kr	165 000 kr
Total energikostnad*	285 000 kr	487 000 kr
Livscykelkostnad	475 000 kr	652 000 kr

*Kalkylen är baserad på halvdygnsdrift. Vid heldygnsdrift hade energikostnaden varit högre och skillnaden i livscykelkostnad ännu större.

LCC i IV Produkt Designer

I vårt produktvalsprogram IV Produkt Designer kan du enkelt räkna ut livscykelkostnad för energi (LCC_E) för ett luftbehandlingsaggregat, och därmed hitta den smartaste investeringen.

Kalkylen tar hänsyn till investeringskostnad och energikostnad men du kan även lägga till manuella poster för exempelvis underhållskostnad.

Hämta IV Produkt Designer

Luftbehandling med LCC i fokus

Fokus på livscykelkostnaden ligger oss varmt om hjärtat. Med tanke på hur pass mycket en LCC-kalkyl påverkar ett luftbehandlingsaggregats totala kostnad och dess miljöpåverkan ser vi det som en självklarhet att ha detta fokus.